Välkommen till

Luna Eks trädgårdsblogg!

En dag i sänder

Onsdag 6 april 2016

Här kommer en allmänrapport på läget efter mitt höftledsbyte för en vecka sedan och vårens fortgående förändring.  Häromdagen  sa en kompis  att nu gäller det att kämpa och ta en dag i sänder. Hon vet vad hon talar om som sjukgymnast.

Jag skulle vilja säga att dagarna är som yin och yang. Vissa dagar går det aningen bättre medan andra är skit, men ändå går det  framåt hela tiden.   Nu kan jag stå en kort stund med bägge benen raka utan att stödja mig vid tandborstning och så och det går att gå  lite fortare med kryckorna.

Men ska jag verkligen ha så ont och varför tål jag inte morfin och varför är det så svårt att ligga på natten? Ibland frossar jag och oftast känns det som eldsvåda i benet. Tänk om det blivit en skada på ischiasnerven? Jag vet att det kommer sådan här oro för höftledsbyte är en stor operation. Det är mycket som ska stämma och benet är avsågat på två ställen.

Idag är en sådan dag. Igår var jag piggare. Häromdagen också skit , Jag svor över kryckor som rasade för mig och upplockaren som inte fanns till hands. Men så kom barnbarnen infarande på kvällen med L och A i släptåg och ljuset kom in igen med råge. Lilla E längtar lika mycket som jag efter att det ska bli som vanligt, men pratar runt och i tredje pers. sing. som att det är dockan  som vill komma. Hennes lillebror fattar inget, men börjar sopa golvet ihärdigt istället ( tycker kanske farfar har skräpigt, hi, hi)

Idag regnar det. Ett jätte bra vårregn för trädgården, men jag promenerar inomhus istället för i trädgården.  Maken som har fullt upp på jobbet är rädd jag ska slinta. Det är de här första 14 dagarna som är kritiska  för urledhoppning av protesen. Varje liten rörelse måste var rätt avpassad, inga snedvridningar, framåtböjningar eller ena benet över det andra.

Det är inte lätt att fota något överhuvudtaget, men här är några skakiga mobilbilder på trädgården när jag lutar mig  genom fönstren.

Det är så roligt att följa de snabba förändringarna dag för dag nu.

Igår tex såg det ut så här på innergården. IMG_0188

Idag är det tulpanerna som tar över efter krokusen istället

IMG_0196

IMG_0192

IMG_0199

Imorgon kommer nog mina hjälpredor i trädgården och finstädar, och gödslar tror jag. Sonen har bara grovstädat.

Hoppas du kan vårgreja  själv utan att vara beroende av andra.

Kram Luna

11 kommentarer

  1. Peter Söderberg

    6 april, 2016 at 13:23

    Vi tänker på dig och önskar lycka till med tillfrisknandet! Kram M&P

  2. lunasblogg

    6 april, 2016 at 13:44

    Tack Peter och Marianne!

  3. Åh, Luna, vad glad jag blir att allt gått bra så här långt med op och annat. Tålamodsprövande att vänta, ha ont och oroa sig lite för hur det blir. Jag håller alla tummar och tår för en bra rehabperiod och så skönt att du snart får lite extra hjälp med trädgården.
    Stor kram!
    Kristina

    • lunasblogg

      6 april, 2016 at 17:46

      Tack Kristina!
      Jag blir rörd av att höra att ni bloggvänner bryr er och stöttar. Trädgård ska ju vara något inspirerande och positivt och inget neg., men jag tänker som så att vem som helst av oss trädgårdsbloggare kan råka ut för samma sak eller något annat och ju mer man informerar desto större kunskap och mindre rädsla.
      Vi vill alla vara starka och kunna trädgårdera som vi gjort tidigare, inte sant?
      Det här ska nog gå bra. Jag har en downperiod nu, men det var kanske meningen så med livet.
      Kramar
      Luna

  4. Tur i oturen att det regnade i dag då!
    Hoppas du får fina dagar nu när det tydligen ska bli bättre väder. Det lättar alltid upp med lite sol på näsan.
    Kram

    • lunasblogg

      6 april, 2016 at 21:46

      Ja, fast nu vill jag inte för mycket sol och värme. Den kommer nog att passa bättre sedan.
      Kram

  5. Det var en tung läsning. Idag blir det inga hurtiga kommentarer.
    Håll ut.
    Marta

    • Hoppas jag inte skrämt dig. Läkning ska kännas för att veta att man måste ta det lugnt. Och läkningen verkar gå i vågor och en dag är är den klar.
      Kram Luna

  6. Jag blir så glad när jag hör ifrån dig men det är tråkigt att du måste ha så ont. Men som du säger, det är ju en väldigt stor operation som gjorts. Tänk att benet är avsågat på två ställen. Jag vet ju hur ont jag hade när jag bröt foten på tre ställen i min ungdom. Och det var ju egentligen ingenting jämfört mot ett sådant ingrepp som du gjort. Skönt att barnbarnen kommer med glädje till dig. Och idag kommer dina hjälpredor och hjälper dig med trädgården. Och din trädgård ser så fin ut, riktigt vårfin.

    Ha det så bra som det bara går. Jag ser fram mot nästa rapport från dig.

    Kram Anita

    • Tack snälla Anita. Det är sådana som du som gör det ljusare. Vetskapen om att många tänker på mig och uppriktigt stöttar, precis som traumat när vår son omkom i älgolycka. Du skrev så fantastiskt och efter det var det fler som vågade kommentera. Vi är alla lika sårbara på jorden. En dag kommer det smärta och oro av olika slag. En livets prövning.
      Stor kram och tack.
      Luna

  7. Vilka härliga bilder! Blir så sugen att börja gräva jag med. Ta gärna en titt på min blogg också: https://livetplandet.wordpress.com/

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras

*

Upp ↑