Söndagen den 25 september

Hej igen.

I går den 24 september gick jag premiärvisning av årets ljusvisning i lilla mysiga Alingsås. Se bildspel! Det är den 12:e i ordningen.  Det låter otroligt, men den är nog mer känd utanför Sverige än i. Från början var det studenter som tränade ljussättning i staden, sedan involverades Europa och nu är det studenter från hela världen som hjälper världsledande ljusdesigners att experimentera med ljus och synintryck av den offentliga och naturliga miljön, ibland också med privata trädgårdar i staden.

Varje kväll under en månad på hösten finns utställningen att beskåda i Alingsås stad och den pågår hela oktober. Ljusvandringen  tar ca 1-1,5 tim. Bäst är att gå en guidad visning. Det är en trevlig och inspirerande kvällsutflykt.

I år var det två kyrkor, en allé, en damm, ett förskoleområde och en park som ingick i projektet plus ett antal små överraskningar däremellan. Mitt bildspel (tryck Se bildspel ovan) visar på lite utvalda exempel från årets vandring.

Christinaekyrkan, mitt i stan, (bild 1) har spanjoren Rafael Gallego ljussatt  i ett blått ljus och församlingshemmet bredvid i ett rött och orange sken, men båda bildar en helhet, månen och solen. Obs, stjärnorna som reflekteras från träden till kyrkväggen.

I allén, längs kyrkogården, har finländaren Jari Vuorinen upplyst träden på olika sätt från storslaget till modest.( bild 2)

Tre små hus har italienaren, numera belgaren, Andrea Mantello ljussatt och skrivit en saga till, ‘Ann in the Wonderland’. Emellan det första lite skrämmande blå huset och de andra går en förbindelseväg med ljusränder. Även barnen på dagis har medverkat och satt upp CD-skivor på andra sidan vägen. Området avslutas med ett gulrosa varmt sken på ett träd. (Bild 3, 4, 5)

Dammen verkar bli en favorit i år.  Vladan Paunovic kommer från Danmark och har lyst upp en stor träddunge på en ö i dammen i parken mellan Prästgårdsvägen och kyrkan. Bara att gå in parken är som att gå in på en teaterscen, för över och vid bron är draperade jättegardiner uppsatta. Dockor som återspeglas i ett folieglas ska vara publik och effekten av ljusön är själva skådespelet. (bild 6, 7)

Landskyrkan har Stefan Graf från USA ljussatt på ett raffinerat sätt så att hela kyrkplatsen inlemmats och kyrkan bli magisk, för ljuset ändrar sig var femte minut från kallt till varmt men inga lampor syns. Han är känd för att jobbat med Disney, Volvo, Chrysler m.m.( bild 8, 9, 10,11)

Järtas Park är en liten oansenlig park i staden som engelsmannen Jonathon Hodges vill framhäva och göra med inbjudande, tex har han lyst upp runt omkring, (se bänkbilden med upplyst plantering bakom) Så enkelt men effektfullt.

Sista anhalt är en extra-installation med svenska designers för att fira de tolv år Lights in Alingsås funnits och det  på en privat innergård i ett gammalt trähuskvarter vid Nolhaga-ån. Där finns gammaldags perenner och rosor och sittplatser och mittemellan detta finns tolv månliknande ljusbollar utplacerade. In till gården leder ljusrep som tvättlinor.  (Se sista två bilderna)

Mina kommentarer: Alingsås är en småstadsidyll med sina trähus, innergårdar, caféer och boende mitt i staden. Utställningarna tidigare år har belyst mer av detta och det var sådant vi kom ihåg många år efteråt. Ju mer internationaliserat det blir ju svårare verkar det vara att fånga den intimiteten. Visst har det konstnärligt högt värde och kan praktiseras world-wide, men fler svenska ljusdesigners med sinne för vårt kulturarv behöver delta, tycker jag.  Privatpersoner vill se enkla installationer som går att använda i sin egen trädgård, medan branschfolk ser på ett annat sätt.