Detta är ett snabbtest om det går att lägga ut blogginlägg. Har haft strul som ni kanske märkte förra veckan i Trädgårdsfägring. Bilderna är tagna av maken.
Montbretsia
Rudbeckia Sunbeckia Olivia
lavendel på äldre dar med gul fjäril jag inte är säker på, knappast tistelfjäril eller?
Nu får dagarna gärna bli lite svalare både ute och inne. Kvällarna utomhus är dock ljuvliga.
Är ett utryck som kan passa oss denna sommar. Med det menar jag prövning i tålamod och väntan och att inte kunna göra så mycket annat.
Den ena veckan är mer eller mindre lik den andra, så även vad gäller vädret, ömsom blåst och ömsom varmt, kallt, molnigt, ( molnigt och vindstilla är mitt favoritväder för trädgårdsgöromål och promenader) fast tyvärr för lite regn. Nätterna är kalla. Vädermässigt klagar jag dock inte, dock på uppslagen till inlägg och fotoobjektiv. Där råder stiltje och viss bloggtorka. Vissa dagar fotar jag ingenting, andra dagar fångar min blick något lite. Så här kommer lite bilder utan större sammanhang.
Visst händer det grejer utanför trädgårdsfären fast mest av det oturliga slaget verkar det som. Förra veckan var en ny sådan vecka med förtretligheter. Jag berättade förut om en krossad tå som inte blivit bättre, sedan en tandfyllning som gick ur när jag bet i något hårt och inte nog med det i fredags fick jag en blåtira av värsta slag av en kylkloss som slant hårt mot kindbenet utan glasögon. Kändes knappt men döm om min förvåning när jag såg mig i spegeln därefter. Visar mig inte för folk nu för då tror folk att jag varit utsatt för hustrumisshandel av maken. Lite trist så här års.
Maken hade lite respit från cellgifter förra veckan för benmärgen är dålig och blodvärdet lägre än tidigare. Idag (halva tiden av 6 mån. behandlingen) träffade han läkaren på onkologen och han ska ta sprutor hemma för att öka på de vita blodkropparna. Från fred. till sönd. är ett nytt 48 tim. pass med hemmabehandling ( alltså dropp dygnet runt till dosan kopplat vid nyckelbenet.)
Tackar min gud att jag sa återbud till ha öppen trädgård på sönd. 21/7. Det ska dessutom regna, vilket behövs. För övrigt ser det ut som maken ska vara utskriven i början av oktober utan att få förlängd behandling. Hoppas att allt blir som vanligt igen, att han kan känna smaker, ta ett glas vin, längta efter gofika, orka resa och göra utflykter och att jag får inspirationen tillbaka.
Nog om elände. Vad har hänt sedan sist då? Det märks att många har semester. Vi passar grannarnas katter, 3 olika ofta. Ja de brukar ju vara här ändå så det är inget större jobb. Det är lugnt och skönt på området och i vår lilla oas. I helgen satt vi ute och läste och maken och sonen fiskade med båten. Väntade på regn och åska vilket bara kom i Borås som ligger i en håla.
Jag har tagit upp vitlöken och röjt i den lilla köksträdgården och hängt kryddor på tork. Slängt blommande sallad och pak choy som blivit besk och morötter som haft besök av morotsflugan. De få svarta vinbär som blev i år är avplockade men hallon går att plocka av varje dag och potatisen är jättegod. Har haft sedan midsommar. Förra året var otroligt mycket vinbär. Inte i år… inte heller äpplen, men björnbär blir mycket av.
Vi har fyllt i med ny fogsand i de tvättade stengångarna. Blev verkligen ljust och fint. Vissa perenner som vallmo, nävor och kantväxter har blivit nedklippta och en och annan blommande perenn har fått maka på sig. Konstigt att alltid är det någon som har det trångare än andra och lustigt nog har flera rosor blivit helt kala utan blad ( det är inte bara jag som har rensat bort blad med svartrost utan måste vara något annat, klematisen i soliga lägen har också fläckiga blad. För övrigt inga sniglar och kålen är förhållandevis fin fast jag inte täcker med väv.
Kan man bli trött på trädgård? Nej förstås inte. Trädgård är mitt liv, men ibland blir man trött på blåst, torka, snabba temperaturväxlingar och växtkraft som tar över. Ena dagen varmt som i en bakugn och nästa isande vind. Ena månaden är gräsmattan frodig för att nästa vara gul Antingen bågnar rosorna av tusentals blommor eller kryper ängsligt ihop under allt annat eller får svartrost. Det ätbara hinns inte skördas utan går i blom. Dessutom har jag totaltpajat min stortå då jag tappade en tung och vass grej på den för en vecka sedan. Den stormvärker och vätskar sig. Ser långvariga problem framför mig fast det är en bagatell i det hela.
I juni kände jag för att ha öppen trädgård och anmälde mig till tidningen Lands Öppen Trädgård den 21 juli. Det har jag strukit nu med viss saknad men större klokskap. Nästa år får vi se.
Det är mycket som är oberäkneligt detta omväxlande år. Det mest oberäkneliga är ork, humör, inspiration och hälsa och då menar jag inte bara makens, för situationen avspeglas på en själv. Ena veckan är han utslagen av cellgifter för att nästa vecka vara lite piggare som denna.
Vissa dagar är man förnöjsam över det man har nu… andra dagar önskar man sig mer och noterar det negativa. Formklippningen och ogräsrensningen jag gjorde i juni gäller inte längre. Trädgård är en ’never-ending-story’
OCH ändå är man så Tacksam för att det finns att göra utomhus så man glömmer annat.
Igår var jag t ex tacksam över regnet som föll nästan hela dagen, så att jag äntligen kunde gödsla gräsmattan igen och slippa en dags vattning av krukor
I förrgår var jag tacksam för att biståndscenter kom och hämtade en massa grejer som inte är aktuella längre. Att rensa i röran och slänga är ett bra knep för att höja energin.
Tidigare i veckan var jag tacksam för att Qlean.se biltvättsföretag kom och körde av våra snart 20-åriga stenlagda gångar så att de blev som nya.
och över att ena barnbarnet går själv numera till oss och har egen mobiltelefon och vill vara här med eller utan kompisar.
Och för sonen som hjälpt oss mycket sista tiden och för att att vi bor som vi gör vid sjö, å och skog i ett lagom stort samhälle där vi talar med varann och hjälps åt.
och för att båten äntligen kom i sjön idag och det var vindstilla och jag fick gjort en massa rens i trädgården trots att det var full rulle med både det ena och det andra. En bättre dag med andra ord.