Ja, så lämnar vi definitivt sommaren bakom oss för denna gång. Tack för i år även om det inte blev som vi ville, men alltid har man lärt sig något . Som att inte ta saker och ting för givet utan att livet är en gåva som är värd att vårda och vara rädd om. Åren är olika, men finns det liv finns det hopp.
Trädgården och vi har blivit ett steg äldre. Det syns om vi jämför med foton. Förändringen märks särskilt väl på ålderns höst då växtkraften avtar. Förfallet smyger sig på, men det beror helt och hållet på betraktaren hur vi uppfattar förändring och förfall. Det kan vara vackert och rogivande i sig. En viss form av underhåll behövs dock, som ansning, näring, vätska, luft och närhet.
Nu ska jag Inte visa foton på att jag och maken har åldrats för det har vi, utan ifrån trädgården denna sista dag med sommartid, kanske sista någonsin. En kulen och mycket regnig dag med fortlöpande förkylning, trötthet och frustration över att inte orka allt man vill göra.
Varsågod! Ett höstgalleri från här och nu.









God helg Alla!
Luna
och som vanligt länkar jag en gång i veckan till Trädgårdsfägring