Välkommen till

Luna Eks trädgårdsblogg!

Månad: november 2021

Årets bästa i trädgården

Hej igen!

Idag ska jag sticka emellan med ett renodlat blomfrosseri från i somras. Det kan behövas dessa mörka dagar då solen inte visat sig på länge. Årets bästa är nämligen veckans tema i Trädgårdsfägring.

Det finns förstås mycket som blev bra detta oxens år, men också sämre som vanligt. Sjukdomar i familjen tar jag inte upp idag, vi väntar fortfarande på utredningar för maken. För egen del var alla fantastiska dagstripper med sonen absolut årets bästa.

När jag ser tillbaks på trädgårdsåret 2021 tänker jag på alla rhododendron.

Och att det blev så mycket Gullregnsblomning. Det brukar det inte bli på våra hybrider.


Så tänker jag även på denna blyblomman som jag köpte för 10 kr i urdåligt skick. Den blev fantastisk och är nu sparad.

Överlag hade jag en ganska bra mix av både frösått och perenner till den gröna basen. Det blommade från april till slutet av oktober av olika slag.

Måste nämna de mörkbladiga enkelblommande dahliorna som jag hade 5 olika av. I bild ovan ser du en rosa ’American Pie’.

I den varma söderrabatten ser du en gul med många fjärilar. Det var jättemycket fjärilar överlag i år.

I den varma söder rabatten trivdes fjärilarna extra bra med sådda fjärilstagetes som jag hade i mängder inte bara här utan överallt.

Det känns som jag kunde hitta fler av årets bästa men jag slutar med dessa soliga bilder.

Ha det gott!

Luna

4+

Mellan ljus och mörker

Precis som med livet svänger vågorna. Som en klockpendel, tick tack och i tidvattnet – flöde och ebb eller energin i måncykeln. När det är som mörkast vänder ljuset och kommer tillbaks och tvärtom. Yin och Yang i ett nötskal. Enligt Feng Shui är det viktigt att lära av cyklerna inom alla plan. Har vi sovit dåligt och känner oss sjuka och orkeslösa ska vi vänta med att gå till doktorn, för nästa dag mår vi säkert mycket bättre.

Detta fenomen har märkts särskilt denna vecka med vintertid. Vi ställer om. Jag som är morgontrött gillar egentligen vintertid bättre. I iallafall innan vintern blir för extrem. Då är jag tacksam för ljusets återkomst igen.

Denna vecka blev dock lite svajig på annat sätt för oss. Förra helgen var maken jättepigg och vi gjorde roliga saker ihop och det var Halloween. På måndagsmorgon ringde doktorn från kirurgen. De hade hittat en del på röntgenplåtarna han tagit innan. För det första hade han blodproppar på båda lungorna och han skulle infinna sig direkt. Han blev inlagd en natt på intensivmedicin i Borås och fick börja med mycket starka Fragminsprutor för att lösa upp alla små proppar. Dessa sprutor ska vi fortsätta med hemma i minst 6 månader. ( jag är den som ger) Han fick dock komma hem dagen efter sedan man undersökt honom ytterligare för att se vad förändringen kan bero på. PSA prov visade kraftigt förhöjt värde och en tidigare fläck på ena lungan hade vuxit lite.

Som vanligt tar han det med ro, medan jag blir mer orolig. Det är ju jättebra att de ser det nu och går vidare med magnetröntgen och av erfarenhet vet vi att läkarkåren klarar det mesta nu förtiden, men väntan, ovissheten, ev. nya operationer och behandlingar tär.

Så för mig blev det mörkt igen trots allt. På torsdagen åkte jag dock med barnbarnen och tittade på Lights in Alingsås, vilket hade öppet sista veckan. Det hade vi sett fram emot.

Det blev en mycket lyckad kväll och på hemvägen hade vi ordlekar men även en del djupsinniga samtal om deras far, vår son, som omkom tragiskt i älgolycka för 8 år sedan. Gustav snart 8 år och inte född då ställer många frågor om sin biologiska pappa. Ser och hör pappa oss? Jag ville träffat honom. Farmor hur känns det att förlora en son? Är du ledsen än? Jag förklarade hur jag tänker och får tröst och att livet går vidare genom dem och att vi är innerligt tacksamma att de har ett bra liv ändå med en ny pappa och många som älskar dem.

I fredags på Alla helgonkvällen gick vi alla till graven tillsammans. Förut var de rädda för mörkret och döden och ville bara gå på dagen till minneslunden, men nu när de är större förstår de och uppskattar närvaron och kärleken i stundens allvar. De kramade mig extra länge och vi vet att tillsammans är vi starka.

9+
Upp ↑