Har jag sagt att förhösten är min bästa tid? Särskilt nu när pågående sensommarprakt är den bästa på många år. Så mycket sommarblommor och annat jag har som blommar om mer än en gång kan jag inte minnas tidigare.
Förra året vid denna tid var ju ingen höjdare med makens sjukdom och bortgång men i år känns det som livsandarna kommit tillbaks. Sommaren för mig har varit mycket givande och speciell med en massa oväntade och positiva händelser och aktiviteter. Som tex att vi haft kusinträff ( från pappas sida) t o m från USA och att kusinerna också bjudit in mina halvsystrar som jag inte sett sedan de var små. Vi träffades alla i min farmors gamla hus som jag har starka minnen av . (Det var farmor som lärde mig namnen på alla blommor i sin fantastiska trädgård redan innan jag kunde prata + en massa annat om odling och matlagning.) Vi hade mycket trevligt och kommer att umgås mer i framtiden. Det var vi överens om. Här en bild på mig och två kusiner när vi var små.
För övrigt har jag och sonen gjort många utflykter, plockat mycket svamp och bär ( mest sonen). Jag har haft ett par visningar varav en större och många privata besök i trädgården. Och framförallt har vi haft träffar hos varann nästan 1 gång per vecka med vårt inspirationsgäng i Borås Trädgårdsförening. Nu har jag också kommit igång att jobba med trädgårdsdesign igen. Det känns kul.
Här var det nystädat inför en visning med STA Älvsborgsgruppen. Jag hade tydligen dragit mest besökare där i år fick jag veta sedan.
Enda smolket i bägaren var förra veckans hårda oväder och blåst som förstörde och bröt av en del här. Det välte tom en hög bönställning med mig under så jag fick en mindre hjärnskakning varpå jag fick ställa in några möten och jobb, men jag är bättre denna veckan. Så idag denna milda septemberdag har jag skördat det mesta av grönsakerna och slängt tomatplantorna samt ställt upp dahliakrukorna på altanen ( det som inte var avbrutet) där tomaterna var förut på köksaltanen. Blir det milt kan jag ha dem ganska länge där.
Ha det gott!
Luna
