Torsdag 19 sept. 2013 ( Fullmåne)
Exakt för ett år sedan visade jag en bild med Dahliorna på mitt skrivbord tillsammans med ett foto på mina söner. Då skrev jag också att jag inte ville missa en dag med dem eller dahliorna. Ni som känner oss vet att vi värnar mycket om familjemiddagar och gemenskap. Oskar valde att bo nära oss för att barnbarnen skulle ta sig till farmor och farfar lätt och ofta.
Nu har bilden förändrats radikalt. Idag finns bara en av dem kvar. Oskar ( i grå skjorta ), Emmas pappa, omkom som bekant i en bilolycka i somras.
Här är han som 30-åring i båten. Han blev 37 år, var gift , egen företagare i reklambranchen, hade en 3-årig dotter och ett barn på väg.
Kvar är Petter 40 år, skribent och jazzmusiker. Han och alla vi andra sörjer Oskar djupt, men livet måste gå vidare.
Dahlior har kommit att bli förknippat med sönerna. Dahlia fanns också på Oskars begravning.
Så om jag vore en blomma ville jag vara en Dahlia.
Denna dagsfärska bukett får bli min tolkning av veckans Blommiga fredag
Själv är jag på resande fot denna helgen
Ha det bra!
Luna
19 september, 2013 at 23:59
Förstår att inget mera är sig likt! Men det är fint det du skriver om att dahliorna är förknippade med dina söner. Vilka vackra dahlior du har! Själv lyckas jag inte med dem utan får njuta av andras bilder…
Septemberhälsningar
Elisabet
20 september, 2013 at 02:40
Tack! Det är kombinationen av olika färger jag gillar. Det finns så otroligt många sorter, men det är tillsammans med likasinnade de kommer till sin rätt, som med människor.
20 september, 2013 at 08:42
Så fint du tolkat dagens tema. Dahlior är fantastiskt vackra blommor och för dig så ger dom ju dessutom många minnen.
Önskar dig en fin helg!
Kram Anita
PS! Tänkte också tala om att din länk inte fungerar hos ”Rosor och bladlöss”. Så att du har möjlighet att ändra den.
22 september, 2013 at 19:33
Tack Anita. Jag ser det efter att att jag haft bloggpaus några dagar, men nu ska det fungera.
20 september, 2013 at 09:00
Förstår att ni har en tung och svår sorg .Där ord inte finns är det tur att du kan känna att dahlian både ger dig tröst och styrka.
Ha en underbar dag!!
20 september, 2013 at 19:31
Flotte Dahlia og flotte sønner!
Livet går videre, det, uansett hva som skjer.
22 september, 2013 at 20:39
Dahlior är så vackra. Vackert är även din berättelse och er relation. Förstår att sorgen måste vara stor.
Kram Hélena
22 september, 2013 at 21:27
Tack Hélena. Ja det som hänt är helt overkligt.
23 september, 2013 at 22:37
Vackert Luna, jättevackert!! Även om minnena är svåra, så gär livet vidare trots allt. Blommorna hjälper oss ……
Kram från EL
23 september, 2013 at 23:12
Tack. Visst är det så! Intressant med din trädgårdsmästarkurs by the way. Lycka till
24 september, 2013 at 21:29
Så fin tolkning du gör Luna! Kram Kristina
24 september, 2013 at 21:34
Tack Kristina. Det var lite knepigt att välja ut bilder och få en förenklad vinkel på en så stor mässa.