Söndag 26 okt 2014
Naverlönnar som ska få fyrkantig krona
Framsidan av vår trädgård mot gatan är utsatt för nordanvind uppifrån gatan, insyn från förbipasserande och stundtals störande biltrafik. Detta gör att utseendet av denna sida egentligen inte ger rättvisa åt min övriga trädgård. Designen är stram, det finns inte så mycket blommor som på insidan mot söder. Det är helt enkelt en formell vintergrön 6 m bred tomtyta som inte används till annat än att förflytta sig på. När vi köpte huset för 26 år sedan försökte jag ha kullersten, rosor och lavendel här, men växterna klarade inte vintrarna. Vi hade ett lågt vitt staket och enstaka buskar och en hög cypress på varje sida av entrégången, men insynen var total. Cypresserna blev enorma och staketet var för lågt.
När vi renoverade år 2000 ville vi ha ligusterhäck som ram åt så gott som hela trädgården. Vi hade redan en 22 år gammal häck åt sydväst som var fin. Insynsskydd där var nödvändigt eftersom det går in en väg till grannen på den sidan. Thuja runt huset hade känts för högt eftersom tomten bara är på 650 kvm. Jag ville ha en lugn grön miljö på denna sidan med vissa iögonenfallande detaljer.
För att förstärka den formella känslan – ja, jag ville vara tydlig här med kontrasten mot den vilda naturen mittemot – satte jag fem st klotkörsbär Prunus fruticosa ’Globosa’ utefter insidan av nya häcken och buxbom i tripp trapp trull storlek. Träden var fina ett tiotal år, sedan började de att se kvastlika ut och hade inte lika stark tillväxt, det längst åt norr var mycket mindre. Tanken var att de skulle hålla sig runda utan beskärning som de tåliga stäppträd från Sibirien de är. Så kan man ju inte ha det, tänker jag. Formell design fodrar ett symmetriskt utseende. Buxbomen har skött sig tack och lov trots förra årets oro för smitta.
Klotkörsbär
Nu är det så att jag inte hittar rättvisa bilder av hur trädgården såg ut tidigare, men ungefär så här var det. Fem små stamträd på rad med rund krona, som jag försökte beskära för att de skulle se likadana ut (den närmast i bild är Acer griseum som är fin än).
Men naturen ville annat. Klotkörsbären dog eller ja näst intill. Bort med dem! In med nytt!
Så förrförra hösten satte jag två nya träd , denna gång Acer campestre Naverlönnar eller Näverlönnar, båda namnen är rätt. Näverlönnen är också tålig och kan beskäras hårt om man vill ha en tät krona och det vill jag ha. Mina nya träd ska ha fyrkantiga kronor, men fem hade varit för mycket, så det blev två stycken nu.
Men det tar ett tag innan dess. Man får se upp med beskärningen så det bryter bra.
Jag gillar verkligen Näverlönnens gula färg och fina stam
Liksom den röda höstfärgen hos Acer Griseum längst bort med sin flagnande bark på stammen.
Kopparlönnen- idag- en mulen söndag då vi sätter om klockan
Förra året 13 okt. Då var oktober solig.
Förra årets pyssel samma månad. I år är färgerna inte så kraftfulla
Det är alltså inte kylan som avgör när löven får höstfärg utan solen har en större betydelse när processen ska sättas igång och hur nyansen blir.
Trevlig vecka!
Här är det förkylt värre, så jag sitter inne
Luna
