Fred. 3 febr. 2017

Börja om  fick jag göra med detta inlägget som försvann och nu är det långt…..

Förr hade vi en ordinär 70-talsträdgård med raka linjer, dansk sjösten som satt sig snett, mycket vintergrönt och ekonomisnåla rabattlösningar. Allting var platt och rektangulärt utom tomten som är en lite spetsig hörntomt med hård vind från nordan längs vägen. Gräsmattan sluttade in mot huset på insidan och var ojämn. Buskar här och där i gräset. Kullerstenen innanför de taniga rosorna var igenväxt med grästuvor och där var torrt och omöjligt att rensa. Cypresserna på var sida om huvudingången var enorma och passade inte längre till huset. Ja, det var vi ett nötskal. Trädgården hade låg prioritet för vi var borta mycket, mannen flög över hela världen och på ledigheten var vi i Italien eller i fritidshuset i Arild.

Nu är det tyvärr så att jag inte har några bra bilder att jämföra med för allt ligger på dia från den tiden, men här ser du lite.

Nu

Så hände en bagatellartad grej. I en storm vars namn jag glömt blåste vårt långa plank ned som förband huset med garaget och som var jätteviktigt för att vi skulle ha någon som helst privacy och innergård. Då var vi tvungna att tänka till. Bygg inte ett så långt plank igen utan bygg i vinkel, sa snickaren. Och med det ena följde det andra. Ingenting passade ihop  och så  bra det vore  att få utbytt jorden i djupbäddarna tänkte jag. Nu ska hela skiten bort och så blev det. och med det kom jag in på en ny yrkesbana och en ny livstil. Mycket jobb på olika plan, men vet du vad? Jag ångrar mig inte.

Hur blev det då?

Jo, vi har varit belåtna med tanke på utgångsläget, fast nog har jag presterat bättre till andra efter denna ritning, då jag fått mer fria tyglar. De breda gångarna med plats för barnvagn, skottkärror och rullator är  kanonbra. Likaså buxbomkloten i tripp, trapp, trull former.

Innergården med sin skyddade och förbättrade växtzon har också varit mysig, men övre däck och det lägre sunken garden börjar bli för litet nu och kanske vi vill ha mer kvällsljus här, eftersom den andra middagsplatsen störs av vägen som efter nybyggnation på  området blivit allt mer störande.

Skulle jag börja om med den här tomten igen,  skulle det bli ungefär detsamma utom några ändringar efter nya behov. Den förra uteplatsen vid odlingsplatån består nu bara av en året runt soffa och fler pallkragar sedan den gamla häggmispelhäcken togs ner, fast det är mycket soligare från tidigt till sen em.nu.  (Jag ’hade’ alltså lämnat några surkarter vid storrenoveringen.)

Jag vill dock inte gräva fler rabatter för vi behöver en hel gräsyta  för barnbarnen och jag är noga med balansen. Det blir inte heller ett växthus har vi bestämt. Ska jag ha något ska det vara ett orangeri.

Ett frågetecken är dock den raka gavelsidan nederst på ritningen. Där finns en halvt inbyggd altan från köket som skulle byggts om i många år och det har inte blivit gjort. Utanför är en rabatt med gammal dålig jord med en massa kirskål , också en surkart.

Vackert med bara vita flox förstås, men jag vill inte ha en så rak gångstig där utan att det händer något mer och intressantare. Nu vill inte mannen satsa så mycket på denna altansida eftersom den ligger nära vägen, men något måste göras här för denna altan är dålig.

Då vill han istället satsa på en större och mer sammanhängande sittplats på insidan. I så fall skulle vi ta bort ’the sunken garden’, ( den låga  runda tegelrundeln i anslutning till trädäck och plank) och göra en större  uteplats längs planket för det upphöjda trädäcket intill huset börjar bli för litet .

Mannen vill att vi bygger ut altanen längs planket och tar bort Rönnsumaken. Ja detta lilla fina träd börjar ta mycket sol.  Men jag är kluven. Har verkligen gillat denna intima del för sol och skugga, dekorbelysning och blommor strax inpå, men sedan de stora klängrosorna blev dåliga och togs bort ser planket  högt ut. Varför det byggdes högt var just för att passa  det nya  trädäcket. Eftersom halva sittplatsen är hög vill vi slippa insyn från högre belägna villor bakom. Få se om vi gör några ändringar här.

Vilka var misstagen jag gjort i trädgården. Jag har av övermod ibland försökt med både robinia, blåregn, pampasgräs, blå hortensia och annat kinkigt och fått ge mig , men det var på lek. Strukturen är viktigare att planera för den består. Jag hade också gärna haft låga buxbomskanter som infattningshäckar, ett orangeri, ett med vindruvor inklätt pergolatak men jag inser merarbetet och att jag  själv inte orkar som förut. Svårt att jobba med krycka. Jag måste tänka praktiskt. Att börja om igen med en trädgård är inte heller aktuellt, om det inte vore att inreda en solig terass i Italien förstås. Då skulle jag nog orka.

Trevlig helg alla!

och läs gärna mer hos andra  på temat ’Om jag fick börja om från början’ hos Blooming Friday

 

 

 

 

0