Välkommen till

Luna Eks trädgårdsblogg!

Etikett: japanska trädgårdar

Föränderlig ymnighet och många blogguppslag

Tisdagen den 19 juni

Gud vad mycket det finns att skriva om nu, tänker jag. Det räcker att gå ut i trädgården och fota, men jag hänger knappt med i svängarna. (Tiden du vet och ställtiden innan, det blir gjort)  Ibland får jag lite dåligt samvete för att jag inte skriver mer om sådant som folk googlar på här, nämligen Feng shui skola- och design för trädgården, helheten, japanska trädgårdar, lätta Feng Shui tips, vintergröna basen, före och efter renovering, ritningar, allergianpassat,  trädgårdsinspirerade resor och mässor i Europa m.m. Men just nu vill jag vara  här och nu och göra lättfångade blogginlägg.

Grejen är (det ser du om du läser mina texter) att Feng Shui och asiatiskt tänkande  är inbäddat i det jag skriver i nästan allt på mer eller mindre uttalat sätt. En sak jag kommit på mig i år är emellertid att jag fastnat för närbilder av detaljer och växter. Det var det jag hade sagt att jag inte skulle göra. Men vadå, man kan väl få lov att ändra sig. Då och då kör jag dock ett längre inlägg mer som artikel än blogg.

Så här kommer lite mer bilder från min trädgård. Förra veckan började jag städa efter att allt frösått fått sin plats och tomater och annat kommit i stora pytsar. Jag har inte haft hjärta att slänga alla penséer än.

De får vara kvar tills jag kan köpa sommarblommor  för en spottstyver på rea. De i sin tur står till långt fram på hösten. Och blir de förbisedda när jag är borta gör det inte något. Fast nu får man nypa penséer, rensa gångar, dra ogräs, skära gräsvål.

Denna handgjutna platta på 95 x 95 cm var delvis överväxt med gräs. (Se det mörka. På den brukar stå en ordinär rostig järnkruka, men i år blev det en jättestor silverurna på fot, (se lilla bilden.)

Jag tog upp de första färskpotatisarna förra veckan som varit under lilla drivhuset, (syns vid aklejorna övre bild) Nu står minihuset över jordbgubbarna i växtterassen, så de blir kanske mogna till helgen. Mot förrådsväggen finns ett väggväxthus fullt av tomater och chili.

Midsommarsnaps kan man göra på Björnroten, Meum athamanticum, (nedre bild till höger längst fram). Den påminner om dill och går också att använda som dill. Framförallt vill jag ha den för den är så vacker och fluffig i sin skira grönska. Här i blomning (som påminner om hundkex fast de går mot rosa), tillsammans med en annan fluffig vitblommare aklejrutan, Thalictrum aquiilegiifolium ’Album’ bakom. Vita blommor i väster är vackert med lite silver och mörkrött. Jag gillar gammaldags urenkla sorter, men som kan vara svåra att få tag i. Björnroten grävde en kompis till mig upp på en gammal hembygdsgård för många år sedan. Det är en aromatisk klosterväxt.  På bilden till vänster har björnroten med sitt fluff hamnat i ett av mina blomsterarrangemang. Jag har fler aktuella bilder från trädgården. Det får bli imorgon. Nu ska jag ut……….

Japanska trädgårdar del 3

Lördagen den 10 mars 2012

Här kommer fortsatt inblick i japanska trädgårdar. Förra gången skrev jag lite om historiken. Denna gång handlar det om strukturen och dess beståndsdelar och användbara tips vi kan ta efter.

I Japan råder som bekant enkelhetens estetik. Den japanska naturen, särskilt de karga kustområdena, är inspirationskälla för alla deras konstarter.  Naturen är ständigt grön och gräsmattor är mycket sällsynta. Berg, sten, grus, sand, knotiga träd, formklippta buskar, mossor, lavar, stigar, vatten, broar, koifiskar, pagoder, tehus, trappor, inhägnader, stenlyktor, ornament, vind-och vattenspel är viktiga beståndsdelar. Hus och trädgård är alltid i enhet.

Skjutdörrar öppnas upp under den varma årstiden och själva väggarna för gårdens privacy finns i inhägnaden, muren eller bambuplanket.

Stenarna och dess placering är det viktigaste. När stenar föreställer berglandskap ska de vara lite kantiga, men vid dammar  lite rundare och slätare. Är de alltför runda anses de inte ha så stor dynamik. I Japanska trädgårdar förekommer det dock aldrig lavastenar som det gör i Kina. Stenar i gruslandskap föreställer öar och där är det extra viktigt att stenarna är speciellt själfulla, vackra och stabilt nedgrävda. Se illustration nedan till vänster.

 

 

Högra raden är felaktigt nedgrävd, medan den vänstra är rätt. Vanligast är att använda en enda stenart, lite mer mörk än ljus, men aldrig svart.

I grupp placeras de i udda nummer tillsammans  efter givna mönster som t.ex. en oliksidig triangulär (tre eller fem). Stor sten symboliserar -himlen, mellanstor- jorden och liten -människan.

Gruset i Zenträdgårdens torra grusgård har en kornstorlek på 2-5 mm och är ganska ljus  i nyansen, vit eller ljusgrå granit. Stenarna är öar i sandhavet och mönsterkrattningen är vågorna. Därför är det viktigt att mönstret ändras med jämna mellanrum.

 

30062008653

Gångstenarna på stigarna bör inte vara rakt lagda. (Helgjuten stensättning kan dock göras rak om  funktionen är tänkt som transportsträcka eller som dekoration.) Gångstenarna bör sticka upp 3-6 cm ovanför markytan för att man ska vara torr och ren om fötterna. Om avståndet är kort mellan stenarna är det meningen att man ska gå långsamt för att det finns vackra detaljer att se längs stigen. En stor stenplatta mitt i betyder också att man ska stanna upp vid någon vacker detalj eller att stigen delar sig åt två håll. När stenarna är placerade längre isär går man  fortare. Likaså är förhållandet med raka gångar, ju rakare design ju snabbare energi.( Det bevisades under sista tsunamin i Japan, de raka gatorna gjorde tyvärr att vattnet leddes in fortare och längre in i byarna och ställde till med mer förödelse).

Vatten är en renhetssymbol i shinto-religionen. Dammar ska alltid vara oregelbundna i formen och ha ett par stenöar. För att hålla vattnet rent och klart i dammarna är de japanska karparna ’koi’ viktiga, likaså växterna runt omkring. Fiskarna symboliserar styrka och uthållighet.  Fiktiva bäck -flöden förekommer också som slingrande form av likartade renslipade stenar efter varann, liksom gruset i torrlandskapen symboliserar sjöar.

 

Vattenkar nära bostaden för svalka och handtvagning, eller vattenspel med dovt ljud, en sk. lejonskrämma ’tsukubai’ är fortfarande vedertaget i japansk trädgårdsdesign och passar till alla slags trädgårdar.

Metallkedja istället för stuprör och vindspel sk.’ furin’ ser vi ofta i västvärlden, men i Japan används vindspelet mest på sommaren som energihöjare då det är mycket varmt. Stenlyktor ska alltid ingå, liksom andra stenornament och buddha-statyer.

Broar finns både som runda och i zig-zag form. Den runda månbron som oftast är rödmålad, symboliserar övergången från denna värld till livet efter, och den tillsammans med sin spegelbild i vattnet bildar en cirkel som fullmånen.

Zig-Zag-bron

 

En zig zag bro går över våtmarker eller svår terräng eller sammanfogar byggnader och utsiktsplatser och den kan också vara överbyggd. Utsikten ändras efter varje tvär böj. Att gå barfota ( vilket är regel inom ett tempelområde) på en upphöjd och torr träspång med fantastisk trädgård runt omkring är en oslagbar upplevelse.

Tuktning är det som framförallt skiljer öst från väst i den gröna miljön. Genom att hålla in buskar och träd blir effekten mer sansad, vågrät och böljande. Stora planeringsytor kan vara täckta av en växt, t. ex azalea som formklipps till en varierande grön kulle.

 

Mycket vanligt är också uppstamning av gamla knotiga träd som beskurits och glesats för att bli nästan bonzai-liknande. Vi tycker kanske inte det är snyggt att spjäla upp träden så som man gör i Japan, inte heller att packa in omtåliga träd i bambumattor helt och hållet på vintern, men där handlar trädgård om vård och vördnad. Västerlänningen brukar dock gilla den makalösa körsbärsblomning  som är i Japan på våren. Tokyo- körsbäret ’Prunus x yedoensis’ anses ha den vackraste blomningen. Det är som ett ljusrött moln mot himlen. Mängden av träd gör sitt till för skönheten.

 

Typiska japanska växter är azalea, rhododendron, buskpion, lönnar, magnolia, tallar, ginko, bambu, Miscanthusgräs,  iris, chrysanthemum, lotus, kamelia.

Andra växter vi också känner igen : Ardisia, aukuba ( jap. träddödare), jap. benved, aralia, jap. järnek, glaspärlebuske( Callicarpa japonica), katsura, rosenkvitten, kerria,  jap. trollhassel,  jap. buskrosling och blåregn.

Upp ↑