Välkommen till

Luna Eks trädgårdsblogg!

Vårt eget 2019

Hej bloggvänner! Här har ni mej igen en bit in på nya året. God fortsättning alla på 20-talet.

’Om jag vänder mig om’ är temat på Trädgårdsfägring denna vecka 3 på 2020. Här vänder jag mig om och med tacksamhet konstaterar att trots det som hände oss 2019 så lever vi kvar båda och ser fram emot ett nytt år.

Jag hade först inte tänkt skriva någon personlig årskrönika för 2019. Det blev ju nämligen inte som vi väntat. Det vet du som följer mig. Men när jag tittar tillbaks på mina bilder, så var det iallafall ett bra trädgårdsår som det ser ut så här i efterhand. Fast året kom att bli svajigt, oroligt och tålamodsprövande. Det var ofta varannandagsväder, eller rättare sagt varannanmånadsväder, mars var hemsk, maj var kallt och blåsigt, augusti blev regnigt, höstfärgerna kom av sig. Vi slapp dock att svettas och vattna som under 2018, det var bäst av allt.

Gräsmattan var grön och frodig efter att vi renoverat den på våren och sällan har det väl varit så mycket rhododendronblom och rosor på särskilt de stora rosbuskarna. Och hostorna var utan hål en hel säsong, inga mördarsniglar i sikte, men desto mer liljebaggar och tvestjärtar så mina liljor fick jag klippa ned de flesta.

Jag hade bestämt att bygga till staketet mot grannen och det blev gjort fort och lätt med vår gamla snickare. Det var i april, då våren började ta fart och maken var opererad för tjocktarmscancer. Han repade sig rätt bra, gick en halv mil om dagen.

Fixade också en bättre grusplats för soffan med planteringar runt.

Det var vad som blivit gjort plus att en firma var här och tvättade gångarna noga och bra.

Inte så mycket för övrigt. Jag hade knappast sått något, bara lite sommarblommor, grönsakslandet var bara ok i juni. Råkade krossa en tå som tog 5 veckor att läka så jag fick ta det lugnt med trädgårdsarbete. Den öppna trädgårdsvisningen jag skulle haft för tidningen Land i juli sa jag nej till.

I juni påbörjades cellgiftsbehandling på en 6 mån. period för maken eftersom det funnits metastaser runt det opererade området. Tumören var 15 cm stor när den upptäcktes i februari, så ändtarmen gick inte att rädda, dessutom hittades det en mindre vid tunntarmen också. Under sex veckor med dagliga sjukhusbesök, förundersökningar och strålning var jag med på sjukhuset varje gång innan operationen den 19 mars. Operationen tog 9 tim. och han fick ligga kvar på sjukhus en vecka efter. Än en gång tackar vi vår gud att ha ett så bra specialläkarteam som vi har i Borås och att han har ett starkt hjärta och egen positiv inställning.

Behandlingen blev med hemvård, alltså cellgiftsdropp under 48 tim dag och natt varannan vecka kopplat till en inopererad dosa under nyckelbenet. Det gick väl så där i början men blev vartefter allt jobbigare. Ett par dagar före följande kur var han dock lite bättre, innan det var dags för nya besök på onkologen för att koppla in nytt. Ju längre hösten led ju magrare blev han. Han var jättetrött, hade ingen aptit, fick eller kunde inte ta ett glas vin, kaffe smakade inte, håret löstes upp i fjun och långpromenader var ett minne blott. I juli var blodvärdet så lågt att jag fick ge honom 5 dagars sprutor under varje kur för att bygga upp de vita blodkropparna annars hade det inte gått att fortsätta behandlingen. En av de biverkningar han fick och fortfarande har kvar är nervstickningar i händer och delvis fötter, vilket gör att han har svårt att ta i kalla saker eller att skriva för hand. Han har vita bomullsvantar på sig eller tjocka tumvantar när händerna är extremt kalla även inomhus.

I slutet av oktober blev han iallafall utskriven, men det tar tid att bli pigg igen. Han har nu börjat gå upp i vikt och kan äta och dricka igen, men händerna och tröttheten blev värre efter influensavaccinet i november, samt att han inte kan sitta utan specialdyna, så några resor blir det inte än på länge.

Jag däremot blev piggare efter att han blev fri. Hjälper honom dock fortfarande vid behov med stomiplatta, men inte dagligen. Jag har varit rätt stabil hela året därför att min dåliga rygg skött sig gud ske lov. Det gäller att orka vara överallt och hålla reda på all information. Jag har ju mycket annat omkring mig som tex flera föreningar, träning, designjobb, barnbarnen, trädgården och socialt umgänge.

Nu är julen i stort sett bortplockad (utom granen och ett par stjärnor) efter en mycket skön och fin julhelg med nära och kära. Som alla vet gillar jag julen och går all in, vilket uppskattas här.

Mörkret och blåsvädret nu kan visserligen göra årstiden lite trist, men vi tror och hoppas att 2020 ska bli bra. Normalt har jag inte ont av mörker, men njuter som idag av att kunna vara ute och greja en stund då det håller upp.

Tack förresten alla ni som läst min Feng Shui prognos för Råttans år 2020. Som vanligt blev det mångdubblade besökssiffror för min annars lite tynande bloggtillvaro.

Ha det gott!

hälsar Luna

13 kommentarer

  1. Ja vilket tungt år ni haft Luna. Men så skönt att det äntligen nu vänt till det bättre. Hoppas nu att maken fortsätter att bygga upp krafterna.

    Jag minns alla dina vackra bilder från året som gick. Ni hade en fantastisk blomning i er fina trädgård och jag tror att det var så för många av oss. 2019 var ett riktigt blomstrande år. Jag har aldrig haft så välväxta, täta och fina buskar och perenner hos mig. Och rosorna var något alldeles extra.
    Det har varit ovanligt grått väder den senaste tiden. Idag har vi haft lite sol även om moln nu börjar dra in igen. Men vi går mot ljusare tider. Och när vi går ut på morgonpromenaden med vår hund så ser vi gryningsljuset som börjar anas på himlen, så skönt.

    Nu önskar jag av hela mitt hjärta ett ljust och fint år för er!

    Varma kramar till dig och maken!
    Anita

  2. lunasblogg

    9 januari, 2020 at 10:42

    Tack snälla Anita för att du läser och vill kommentera. Många kan nog tycka att det är ett för tungt ämne att skriva om på en trädgårdsblogg, men eftersom jag har bloggat sedan 2011 och många har följt mig nästan lika länge och blivit som bekanta vågar jag skriva om verkligheten. Att bara ge en förskönad, förträfflig bild ger på sikt ett neutralt intresse för bloggen tror jag.
    Livet och året består av ljus och mörker.
    Du ska veta att jag alltid läser dina fina dagboksinlägg även om jag har svårt att kommentera numera.
    Tack igen och vi önskar er ett underbart 2020 också.
    varma kramar
    Luna

  3. Tack för din blogg som är så intressant och din fina trädgård. Skönt att det går framåt för din man och för din del med trädgården.
    Ser framåt 2020 med din blogg.
    Eva Jonasson

    • lunasblogg

      9 januari, 2020 at 17:23

      Tack snälla! Så roligt att du tycker bloggen är intressant. Det är sådant som gör att man vill fortsätta skriva.
      / Luna

  4. Tack för att du delar med dig av vackra bilder och sommarminnen. Blir alltid så glad när jag ser din blogg. Då spelar det lite mindre roll att det är grått och trist ute. Du får mig att längta och se fram emot trädgårdsglädjen.
    Sköt om dig och krama maken.

    Gunnel

    • lunasblogg

      9 januari, 2020 at 17:27

      Så roligt att man kan göra en annan person glad och förväntansfull när hon ser att jag lagt ut igen trots att mina texter inte alltid är en dans på rosor. Det värmer mitt hjärta.
      / Luna

  5. Hej Luna
    Jag är en ny följare som uppskattar din fina blogg. Tack för att du delar med dig.
    Hanna i Melbourne

  6. Ja, vilket år det blev Luna! Många klagar på sjukvården, det är lätt att glömma alla andra som det fungerar för och som får den hjälp de ska ha. Hoppas att ni båda kan få ett bra återhämtade år 2020!
    Och på något sätt var det väl skönt att trädgården kom igen efter torra 2018 och bjöd på blomsterprakt! Låt oss hoppas på ett bra trädgårdsår.
    Stor kram!
    Kristina

    • lunasblogg

      10 januari, 2020 at 22:33

      Tack Kristina! Ja det får vi hoppas. När det verkligen gäller fungerar sjukvården perfekt. Det är tiden innan man fått en diagnos som tar tid. Maken hade sökt i ett år på närhälsan för sin mage innan det togs på allvar. Fallet skulle satts på snabbspåret sa kirurgerna, så kanske det inte blivit så drastiskt. Men gjort är gjort.
      Nu ser vi framåt istället mot en ny säsong av hopp och tro.
      Kram Luna

  7. Ser att Du liksom jag har haft ett jobbigt 2019, senast var den 15 oktober som jag föll baklänges ner tre meter från en terrass, jag överlevde och är sakta tillbaka. Hoppas nu Din man repar sig, vi håller tummarna.
    Nu hoppas vi på ett fantastiskt 2020 med bara glädje❤️

    • lunasblogg

      10 januari, 2020 at 22:36

      Tack. Det var inte roligt. Det är många som haft ett tufft år. I år kan det bara bli bättre.
      Luna

  8. 2019 var inget lätt år för er, hoppas detta år blir bättre.
    Trevlig tillbaka blick via bilder från din vackra trädgård.

Lämna ett svar till Eva Jonasson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras

*

Upp ↑